24 episodes

Ñannde talaataare kala, RFI Fulfulde no hokka konngol rewɓe e taskaramha mum noddirteeka « Dinngiral Rewbe ».  Yontere kala men yahan yiidugol e rewɓe jokkuɓe fannuuji golle sertuɗe. Keɗoɗen ɓe seeditanoo en, mbawka maɓɓe, faamuuji ɗi ɓe jogii e laawi ɗi ɓe rewi.  E nder kaa taskaramha en yewtan kadi alhaali wonndiigu hakkunde rewɓe e worɓe. En taskoto, tefen anndugol ko honno ɓe wuuridi e nder renndooji Afrik. E nder renndooji aduna e noone kuuɓal.

Dinngiral rewɓe RFI Fulfulde

    • Society & Culture

Ñannde talaataare kala, RFI Fulfulde no hokka konngol rewɓe e taskaramha mum noddirteeka « Dinngiral Rewbe ».  Yontere kala men yahan yiidugol e rewɓe jokkuɓe fannuuji golle sertuɗe. Keɗoɗen ɓe seeditanoo en, mbawka maɓɓe, faamuuji ɗi ɓe jogii e laawi ɗi ɓe rewi.  E nder kaa taskaramha en yewtan kadi alhaali wonndiigu hakkunde rewɓe e worɓe. En taskoto, tefen anndugol ko honno ɓe wuuridi e nder renndooji Afrik. E nder renndooji aduna e noone kuuɓal.

    Alhaali ɓee ɓiɓɓe rewɓe raɗeteeɓe e galleeji maɓɓe sabu hiɓe ƴetti reedu tawa ɓe resaaka

    Alhaali ɓee ɓiɓɓe rewɓe raɗeteeɓe e galleeji maɓɓe sabu hiɓe ƴetti reedu tawa ɓe resaaka

    Tedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, bismilla mon e yewtere men Dinngiral Rewɓe. Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali sukaaɓe rewɓe raɗeteeɓe e galleeji maɓɓe sabu hiɓe ƴetti deedi ado ɓe reseede.On alhaali ana woodi e nder renndo ngoo gila ko ɓooyi, e duuɓi sakkitiiɗi sukaaɓe rewɓe reduuɓe tawa no wuuri e  galleeji mawɓe maɓɓe tawa ɓe dewlaaka no ɓeydii sanne.Suka debbo heɓude reedu tawa reseeka addanii saaraaɓe mum hersa mawka e nder wuro ngon, hersa hakkunde ɓeynguure makko nden. Woɓɓe jaati ɗum laatoo sabu nde mawɓe mako yaltino mo e nder galle ɗen. Sukka debbo heɓuɗo reedu ado o  naatude e dewgal, ɗum ana sattina heɓugol mo gorko ko rese mo.Ɗum fow anndinii wonnde sukaaɓe rewɓe ana ngonndi e caɗeele mawɗe e nder renndo ngoo. Holko haanaawaɗeede ngam walitaade ɓe? E jonnde ndee hannde, eɗen gonndi e Binta Muso SO, ko o renndoyankeejo joɗɗiiɗo Moritani. Ko kanko woni koɗo e ndee yewtere. Rufaa'u Baaba Ashwariya gooto e nultondiraaɗo Kamerun waɗanii en jantoore e dow toɓɓere ndee .

    • 10 min
    Alhaali fewnitagol moƴƴintingol ngurdam mum caggal ceergal resindirɓe [taskaram fillitaaɗo]

    Alhaali fewnitagol moƴƴintingol ngurdam mum caggal ceergal resindirɓe [taskaram fillitaaɗo]

    Toɓɓere yewtere ndee hannde no yowitii e moƴƴintinde nguurndam mum caggal ceergal. Ko holno alhaali ɓee rewɓe e worɓe woniri caggal ceergal maɓɓe. E ndee jonnde men hannde, eɗen njaɓɓii hoɓɓe ɗiɗo, Fata Bari jeyaaɗo Senegaal e Mammadu Yero BARI mo Gine. Ɓee ɗiɗon fuf, ɓe heddaaki e dewle maɓɓe arane.

    • 10 min
    Caɗeele ɗe rewɓe jibinooɓe ɓiɓɓe worɓe tan walla ɓiɓɓe rewɓe tan hawta e mum e nder galleeji maɓɓe

    Caɗeele ɗe rewɓe jibinooɓe ɓiɓɓe worɓe tan walla ɓiɓɓe rewɓe tan hawta e mum e nder galleeji maɓɓe

    Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali rewɓe jibinooɓe ɓiɓɓe rewɓe tan walla ɓiɓɓe worɓe tan e dewle maɓɓe. Ana taska e galleeji rewɓe heɓuɓe sukaaɓe rewɓe tan walla worɓe tan ana jogii caɗeele e dewle maɓɓe ɓayri ɓe heɓɓaali biɗɗo debbo walla ɓiiɗɗo gorko.Woɓɓe jaati ɗum ana laatoo sabaabu worɓe maɓɓe ɓama debbo ɗiɗaɓo, rewɓe yogaaɓe tawde ɓe keɓaali ɓiɗɗo gorko ana waddana ɓe rafi paamodiral hakkunde maɓɓe e inna gorko oo walla bandiraaɓe makko rewɓe. Holko saabi oo alhaali e ley galleeji ɗin ? Holko haani waɗeede ngam sakkaade ɗee caɗeele?E jonnde ndee, eɗen ngonndi e Raki Mohammadu Kaan, ko o jenikoloogjo (sawroowo rewɓe reduuɓe) jeyaaɗo Moritani omo  faamina en toɓɓere nden?Koɗo men e yewtere ndee ko Dr Bireyma Eli Dikko, renndoyankeejo jeyaaɗo Mali. Tedduɓe yewtere ndee joɗɗiike bismilla mon e heɗaade nde.

    • 10 min
    Hakkeeji ɗi rewɓe afrinaaɓe dañi e ɗii duuɓi hakkitiiɗo

    Hakkeeji ɗi rewɓe afrinaaɓe dañi e ɗii duuɓi hakkitiiɗo

    Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali, ɗii hakkeeji ɗi rewɓe dañi e ɗi duuɓi e nder leyɗe Afrik.E ɗii duuɓi ƴaɓɓiiɗi, pelle rewɓe ɗuuɗuɗe ngaɗii cippirooji ɗuuɗuɗi ngam newnude ɓeydugol kañum e teddingol hakkeeji rewɓe e nder leyɗe maɓɓe, ɗum  fey so tawii faa jooni woodii ko heddii haani.E jonnde ndee, eɗen gonndi e Ummu Kaan hooreejo fedde noddirteende "Amam" daraniinde nanodiral leñi (leƴƴi) Moritani, omo tawaa e fedde rewɓe nodditeende les "Elles du Sahel" haɓanoore hakkeeji rewɓe.Koɗo men e yewtere ndee kadi ko Woppa Jallo, gooto e fedde rewɓe Senegaal hertoriiɓe sariya. Yewtere ndee joɗɗiike, bismilla mon e heɗaade nde.

    • 10 min
    Gammbiya: rewɓe daraniiɓe hakkeeji rewɓe no liddii ndee eɓɓoore sariya faalaande newnugol haddo rewɓe caggal nde ɗum toŋaa

    Gammbiya: rewɓe daraniiɓe hakkeeji rewɓe no liddii ndee eɓɓoore sariya faalaande newnugol haddo rewɓe caggal nde ɗum toŋaa

    Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali eɓɓoore sariya faandiinde haytude toŋugol haddugol suukaaɓe curbaaɓe.E fuɗɗode yontere ƴaɓɓiinde ndee pelle rewɓe ɗuuɗuɗe daraniiɗe hakkeeji rewɓe yalti e laawi ngam hollude mette maɓɓe. E bi'ol maɓɓe, tabintingol ndee eɓɓoore ko artigol caggal e hakkeeji sukaaɓe rewɓe ɓee.

    E hitaande ujune ɗiɗi e sappo e jowi hooreeɓe Gammbiya ɓamuno sariya toŋuɗo  sunningol walla haddugol  sukaaɓe rewɓe ɓee. Ko oo sariya depteejo yiɗi waylude. E jonnde ndee, eɗen gonndi e Pennda S Ba, ko Gambinaajo, omo tawdano e rewɓe seppunooɓe Banjul lamorngo leydi ndii liddu ndee eɓoore heyre.Koɗo men e yewtere hannde ndee ko Habi Jallo hooreejo kiɗɗo fedde rewɓe hertoriiɓe sariya Senegaal, o weltaaki e ndee eɓɓoore fuɗɗitingol haddugol sukaaɓe rewɓe ɓee.

    • 10 min
    Famɗugol darnde rewɓe e nder politik e anngal tawtoreede ɓe e suɓngooji hooreyaaku

    Famɗugol darnde rewɓe e nder politik e anngal tawtoreede ɓe e suɓngooji hooreyaaku

    Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali darnde rewɓe e politik hertamuya saha e suɓngooji. Duuɓi kewɗi jooni rewɓe puɗɗi naatude e politik, ka faahan jooni eɓe pamɗi e nder baŋŋe dawro, holko sabi ɗum?  Ko holɗum haanaa waɗeede ngam rewɓe ɓee mbaawa keewde e politik. Sabu ana taskaa e leyɗe Afrik ɗee, rewɓe ana pamɗi e baŋŋe  ɗaɓugol hooreeyaku leyɗe maɓɓe. So en ƴettii mis'aala Senegaal hikka, e woteeji hooreeyaku leydi ndii, ko debbo gooto tan tawaa e kandidaaɓe sappo e jeenayooɓe ɓen.Caad kadi ko debbo gooto joɗɗini talki mum ngam laataade kandidaajo e ɗii suɓongooji ngarooji.

    E on alhaali ɓannginii wonnde sariyawol happu ngol adadu rewɓe 30% e darnɗe maɓɓe laamuuji leyɗe noddirteengol "potal" teddinaka no haaniri non.E jonnde ndee hannde eɗen gonndi e Habi Sidi Ba, jeyaaɗo Senegaal, ko kanko woni cukko meerjo wuro [Guede- Village] e nder lamoorgo Podor. Habi sidi Ba ana tawa e fedde politik APR ko  fedde tawaande e dental Benno Bokk Yakaar. Maymuna Ba JALLO ko ginenaajo kanko woni hooreejo rewɓe jeyaaɓe e ndee  fedde dawro  UFDG. Yewtere ndee joɗɗiike bisimilla mon e heɗaade.

    • 10 min

Top Podcasts In Society & Culture

Inconceivable Truth
Wavland
Stuff You Should Know
iHeartPodcasts
Soul Boom
Rainn Wilson
This American Life
This American Life
Fallen Angels: A Story of California Corruption
iHeartPodcasts
We Can Do Hard Things
Glennon Doyle and Audacy