Mycket Hjärna Mycket hjärna

När är rädsla ett problem för lärande? I skolan kan man känna prestationsångest inför prov men också rädsla eller obehag för enskilda ämnen, särskilt matematik. Man kan vara rädd för att göra fel, för att göra bort sig inför andra i klassen eller känna en osäkerhet inför ansträngningen som krävs för att lära sig något nytt. Å andra sidan kan ett visst mått av upprymdhet och ängslan göra att vi skärper oss och faktiskt lär oss bättre. I detta avsnitt diskuterar vi hur känslorna både kan komma i vägen för och stötta lärandet – och för att elever ska våga lära sig mer.



Referenser:



Diamond, D. M., Campbell, A. M., Park, C. R., Halonen, J., & Zoladz, P. R. (2007). The temporal dynamics model of emotional memory processing: a synthesis on the neurobiological basis of stress-induced amnesia, flashbulb and traumatic memories, and the Yerkes-Dodson law. Neural plasticity, Article ID 607703, 1-33.

Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C. Y. (2016). Mathematics anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in psychology, 7: 508. doi: 10.3389/fpsyg.2016.00508

Fredrickson, B. L., & Branigan, C. (2005). Positive emotions broaden the scope of attention and thought‐action repertoires. Cognition & emotion, 19(3), 313-332.

Okita, S. Y., Bailenson, J., & Schwartz, D. L. (2007). The mere belief of social interaction improves learning. In Proceedings of the Annual Meeting of the Cognitive Science Society (Vol. 29, No. 29).

De som var med idag är:

Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.

Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.

Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.

Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.

Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.

Idag är det många elever i svenska skolan som inte har svenska som sitt bästa språk. En stor utmaning för dem är att läsa in ämneskunskaper samtidigt som de behöver stärka sina kunskaper i svenska. Hur kan detta göras på bästa sätt och vad betyder det för lärarens undervisning? Är det viktigast att prata svenska så mycket som möjligt i klassrummet eller ska man använda det språk som man är starkast på? I dagens avsnitt pratar vi med Annika Andersson, universitetslektor vid Linnéuniversitet, om hur man bäst lär sig andra språk – och med svenska som andraspråk.
De som var med idag är:

Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.

Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.

Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.

Annika Andersson, universitetslektor Linnéuniversitetet

Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.

Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.

Referenser:
Perozzi, J. A., & Sánchez, M. C. (1992). The effect of instruction in L1 on receptive acquisition of L2 for bilingual children with language delay. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 23(4), 348-352.

Bensetti-Benbader, H., & Brown, D. (2019, March). Language Acquisition With Augmented and Virtual Reality. In Society for Information Technology & Teacher Education International Conference (pp. 1730-1734). Association for the Advancement of Computing in Education (AACE).

Craddock, I. M. (2018). Immersive virtual reality, Google Expeditions, and English language learning. Library Technology Reports, 54(4), 7-9.

Andersson, A. (2019). Flerspråkighet: Barnkonventionen och barnens rätt till alla sina språk. . In L. Ponnert & A. Sonander (Eds.), Perspektiv på barnkonventionen—Forskning, teori och praktik. (pp. 227-256). Lund: Studentlitteratur AB.

Andersson, K., Hansson, K., Rosqvist, I., Åhlander, V. L., Sahlén, B., & Sandgren, O. (2019). The contribution of bilingualism, parental education, and school characteristics to performance on the Clinical Evaluation of Language Fundamentals: Swedish. Frontiers in Psychology, 10(1586). doi:10.3389/fpsyg.2019.01586

Marian, V., & Neisser, U. (2000). Language-dependent recall of autobiographical memories. Journal of Experimental Psychology: General, 129(3), 361-368. doi:10.1037/0096-3445.129.3.361

Thomas, W. P., & Collier, V. P. (2002). A National Study of School Effectiveness for Language Minority Students' Long-Term Academic Achievement. Retrieved from http://www.crede.ucsc.edu/research/llaa/1.1_final.html.

Behöver man fortfarande lära sig saker utantill i skolan, och i så fall varför? I detta avsnitt diskuterar vi betydelsen av att kunna saker ”utan och innan” och varför förkunskaper är så viktiga för att man ska kunna lära sig mer. Du får svar på frågan ifall man behöver förstå allt man lär sig, och varför kunskap är lätt men lärande är svårt!

De som var med idag är:

Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.

Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.

Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.

Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.

Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.

Referenser:

Kirschner, P. A., & van Merriënboer, J. J. (2013). Do learners really know best? Urban legends in education. Educational psychologist, 48(3), 169-183.

Recht, D. R., & Leslie, L. (1988). Effect of prior knowledge on good and poor readers' memory of text. Journal of Educational Psychology, 80(1), 16.

Vetenskapsradion, SR: ”Varför lära in utantill när det bara är att googla?” https://sverigesradio.se/avsnitt/1233984

Willingham, D. (2018). Varför gillar elever inte skolan?. Stockholm: Natur & kultur.

Hur kan lärandet bli bättre och roligare genom att ställa frågor? Vilka frågor ska läraren ställa och hur kan elevernas frågor ses som ett mått på vad de redan kan? Är det rent av svårare att ställa bra frågor än att ge bra svar? Detta och ännu mer frågar (!) vi oss i månadens avsnitt.



Referenser:

Bransford, J. D., & Schwartz, D. L. (1999). Rethinking transfer: A simple proposal with multiple implications. Review of research in education, 24(1), 61-100.

Graesser, A. C., & Person, N. K. (1994). Question asking during tutoring. American educational research journal, 31(1), 104-137.

Schwartz, D. L., Tsang, J. M., & Blair, K. P. (2016). The ABCs of how we learn: 26 scientifically proven approaches, how they work, and when to use them. New York: W.W. Norton & Company.

När är det bra att ha grupparbeten i skolan? Det kan verka nedslående med studier som visar att elever som arbetar i grupp sällan presterar bättre än vad var och en hade klarat individuellt. Men det finns specifika saker man kan göra för att grupparbeten ska fungera bättre, och även uppfylla andra mål än vad som är möjligt med individuella uppgifter. I detta avsnitt pratar vi bland annat om vilka uppgifter som lämpar sig att göra i grupp, vad man behöver tänka på för att de ska fungera och varför.

De som var med idag är:

Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.

Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.

Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.

Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.

Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.

Referenser:

Barron, B. (2003). When smart groups fail. Journal of the Learning Sciences, 12(3), 307-359.

Cohen, E G., & Lothan, R. A. (2014). Designing groupwork: Strategies for the heterogeneous classroom, (3rd ed.). New York, NY: Teachers College Press.

Pea, R. D. (2004). The social and technological dimensions of scaffolding and related theoretical concepts for learning, education, and human activity. The journal of the learning sciences, 13(3), 423-451.

Schwartz, D. L. (1999). The productive agency that drives collaborative learning. Collaborative learning: Cognitive and computational approaches, 197-218.

Schwartz, D. L., Tsang, J. M., & Blair, K. P. (2016). The ABCs of how we learn: 26 scientifically proven approaches, how they work, and when to use them. WW Norton & Company.

Problembaserat lärande (PBL) är en populär undervisningsform som utgår från att eleverna, med mer eller mindre hjälp, själva ska lösa ett problem. Men hur bra fungerar det egentligen? Vad behöver man tänka på för att det ska fungera bättre? I detta avsnitt hamnar vi även i en flippad diskussion om det så kallade flippade klassrummet – och vad detta betyder för PBL.

De som var med idag är:

Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel.

Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande.

Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare.

Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim.

Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet.
Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.

Referenser
Arena, D. & Schwartz, D. (2013). Experience and explanation: Using videogames to prepare students for formal instruction in statistics. Journal of Science Education and Technology, 23(4), 538-548.

Blikstein, P., & Wilensky, U. (2010). MaterialSim: A constructionist agent-based modelling approach to engineering education. In M. J. Jacobson & P. Riemann (Eds.), Designs for learning environments of the future: International perspectives from the learning sciences (pp. 17-60). New York: Springer.

Bonawitz, E., Shafto, P., Gwen, H., Goodman, N. D., Spelke, E., & Schultz, L. (2011). The double-edged sword of pedagogy: Instruction limits spontaneous exploration and discovery. Cognition, 120(3), 322-330.

DeCaro, M.S., & Rittle-Johnson, B. (2012). Exploring mathematics problems prepares children to learn from instruction. Journal of Experimental Child Psychology, 113(4), 552-568.

Michael, A., Klee, T., Bransford, J., & Warren, S. (1993). The transition from theory to therapy: Test of two instructional methods. Applied Cognitive Psychology, 7(2), 139-154.

Schwartz, D., & Bransford, J. (1998). A time for telling. Cognition and Instruction, 16(4), 475-522.

Schwartz, D. L., Tsang, J. M., & Blair, K. P. (2016). The ABCs of how we learn: 26 scientifically proven approaches, how they work, and when to use them, kap J. WW Norton & Company.